-
1 stöta sig
verbum1. lægge sig ud med, blive uvennerD. er raget uklar med sin svigermor
-
2 stöta sig
verbum1. lægge sig ud med, blive uvennerD. er raget uklar med sin svigermorSærlige udtryk: -
3 stöta
stöta [˅støːta]1. v/t und v/i stoßen; fig verletzen; anstoßen, anstößig sein;stöta 'bort wegstoßen, fortstoßen;stöta 'bort ngn jdn von sich stoßen;stöta 'fram hervorstoßen, ausstoßen;stöta i'från sig von sich stoßen;stöta i'hop zusammenstoßen;stöta om'kull umstoßen, über den Haufen stoßen;stöta 'på ngt auf etwas (Akk) stoßen;stöta 'på ngn jdm Bescheid ( oder einen Wink) geben;stöta 'samman zusammenstoßen;stöta 'till zustoßen; anstoßen;stöta till'baka zurückstoßen;stöta 'undan fortstoßen;stöta 'upp aufstoßen; JAGD aufjagen;stöta 'ut ausstoßenstöta sig med ngn fig sich mit jdm überwerfen; -
4 stöta bort
verbum1. støde væk, afstøde2. støde fra sig, aldrig mere mødes eller snakke med nogenForældrene har slået hånden af den yngste datter, som er stærkt alkoholiseret, de har stødt hende fra sig
-
5 stöta bort
verbum1. støde væk, afstøde2. støde fra sig, aldrig mere mødes eller snakke med nogenForældrene har slået hånden af den yngste datter, som er stærkt alkoholiseret, de har stødt hende fra sig -
6 stöter sig
[st'ö:ter_sej]verbссориться -
7 stoßen
1. v/t stöta, knuffa, skuffa; stånga;mit dem Fuß stoßen sparka; ( zerkleinern) krossa2. v/i stöta; knuffas, stångas;stoßen auf (Akk) stöta på;ins Horn stoßen stöta i hornet -
8 finlandisering
substantiv1. finlandisering, det at føre en politik som nogenlunde overensstemmer med en stormagts ønskerEtt exempel på finlandisering är att Finland under Sovjettiden efter Andra världskriget var en självständig och neutral stat, samtidigt som den såg till att inte stöta sig med Sovjet
Et eksempel på finlandisering er, at F. i Sovjettiden efter 2. verdenskrig var en selvstændig og neutral stat, samtidig med at den sørgede for at ikke lægge sig ud med S. -
9 Kopf
Kopf m huvud n;Kopf stehen fig vara upp och nedvänt;nicht auf den Kopf gefallen sein inte vara dum;das will mir nicht in den Kopf det kan jag inte få i mitt huvud;jdn vor den Kopf stoßen stöta sig med ngn;er weiß nicht, wo ihm der Kopf steht det går runt i huvudet på honom;sich den Kopf zerbrechen bry sin hjärna;auf den Kopf stellen vända upp och ner på;sich etwas durch den Kopf gehen lassen fundera på ngt;von Kopf bis Fuß från topp till tå -
10 verderben
es sich mit jdm verderben stöta sig med ngn;sich den Magen verderben bli dålig i magen -
11 abstoßen
-
12 gå
uregelmæssigt verbum1. gå, bevæge sig"Bebisen har nu lärt sig gå
Gingo i stället för gick är ålderdomligt, men man kan t.ex. stöta på den formen i visor, sånger och psalmer: "Där gingo tre jäntor i solen, på vägen till Lindane Le"
'Gingo' i st. for gik er gammeldags, men man kan fx finde den form i viser, sange og salmer: "Der gik tre piger i solen, på vejen til L. L." (Linje fra en digtsamling af G. Fröding 1860-1911, nomineret til Nobelprisen)2. føreVejen fører til S. (domkirkeby i Södermanland)3. gå, forsvinde (om tid)Klockan går inte, den har stannat
Uret går ikke, det er standset4. gå, blive spillet (om film, teater)Vad går det på Folkan?
Hvad går der på Folketeatret, hvad spiller de der?5. være muligDet går att avhjälpa felet, det går att laga
Det er muligt at rette fejlen, den kan repareres6. udvikle sig, fungereDet går bra, det går dåligt
Det går godt, det går ikke godt7. være i gang/i omløb m.m.Gå i skolan, gå på bio, gå på gym, gå på gymnasiet, gå på kurs
Gå i skole, gå i biografen, gå til gymnastik, gå i gymnasiet, gå på kursus9. blive til noget andet (en slags ændring, om personer/ting)Gå i barndom, gå i pension, gå i bitar
Gå i barndom, gå på pension, gå i stykkerSærlige udtryk:Være overstresset, udbrændt, sygemeldt, sygemelde sig pga stress, udbrændthed og lign.Blive kendt/blive husketDen (det) gick hem!
Den sad, det lykkedes!Det där går inte i mej!, Det där kan du inte slå i mej!
Den hopper jeg ikke på!Det er o.k. -
13 jostle
n. knuff, stöt; trängning; trängsel; kollision--------v. trängas; knuffa till, stöta till; kollidera; störa; tränga sig fram* * *['‹osl](to push roughly: We were jostled by the crowd; I felt people jostling against me in the dark.) knuffa [], skuffa [] stöta [] -
14 wound
n. sår; skada; anstöt, kränkning--------v. såra; skada; stöta, kränka--------v. vrida, veva; slingra sig; avsluta; vira, linda; linda in; trassla sig, sno sig; varva ner; reta upp, hetsa upp* * *past tense, past participle; = wind II -
15 patrull
substantiv1. patruljeMøde modstand, være uheldig, komme galt afsted
-
16 lur
I substantiv1. lur, horn (musik, sang m.m.)Støde i luren så det gjalder, det giver genlyd2. lur, slummerO. får sig altid en lille lur efter maden3. apparat der forstærker/overfører lyd, telefonrør, 'knoglen'Sammensatte udtryk:förstärkningsrör; radiorör; talrör
forstærkningsrør; radiorør; talerørII ubøjeligt substantiv1. bagholdSærlige udtryk: -
17 patrull
-
18 puffar
[²p'uf:ar]verbдымить————————[²p'uf:ar]verbподталкиватьhon puffade omkull sin bror i snödrivan--она столкнула своего брата в сугробpuffa för något (göra reklam för något)--проталкивать (делать рекламу чего-л.) -
19 blöta
verbum1. blive våd, gøre sig vådGå ut och lek, men blöt inte ner dig!
Gå ud og leg, men bliv ikke våd!
Diskutere noget indgående, blive ved med at gentage, ælte
-
20 dig
n. utgrävning, sevärdhet; knuff; pik--------v. gräva; hacka upp; tycka om; begripa; börja; gräva ned sig* * *[diɡ] 1. present participle - digging; verb1) (to turn up (earth) with a spade etc: to dig the garden.) gräva, gräva i2) (to make (a hole) in this way: The child dug a tunnel in the sand.) gräva3) (to poke: He dug his brother in the ribs with his elbow.) stöta, sticka, köra2. noun(a poke: a dig in the ribs; I knew that his remarks about women drivers were a dig at me (= a joke directed at me).) stöt, körare, pik, gliring- digger- dig out
- dig up
- 1
- 2
См. также в других словарях:
diplomatisk — adj ( t, a) som har att göra med diplomati, äv. uppträda smidigt och inte stöta sig med ngn, hon är mycket diplomatisk … Clue 9 Svensk Ordbok
tå — s ( n, r) ANAT trampa ngn på tårna stöta sig med ngn, förolämpa ngn … Clue 9 Svensk Ordbok
Rücken (Subst.) — 1. Achter Rügge lehrt man einen besser kennen. – Körte, 5110. 2. Auch ein guter Rücken krümmt sich. 3. Auf dem Rücken kann man einen Centner tragen, auf der Nase nicht ein Pfund. Nach Filanghieri verhält es sich mit den Steuern wie mit den… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon